Datorer och mobiltelefoner har varit var mans egendom i över 15 år medan internet har funnits i hemmen i mer än tio. Grovt generaliserat så kan man säga att allt vi gör om dagarna på något sätt har med just datorer och internet att göra. Så hur kommer det sig att folk fortfarande är fullständigt teknikhandikappade?
PÃ¥ mitt arbete, sedan den dagen det gick upp för mina kollegor att jag är teknikintresserad, sÃ¥ har jag blivit företagets fria tekniksupport. Även om de kommer flera gÃ¥nger om dagen och startar sina meningar med orden ”Kan du” eller ”Skulle du kunna” sÃ¥ känner jag att det förväntas av mig att jag skall hjälpa dem med allt de själva varit för lata för att lära sig. Det handlar ofta inte om krÃ¥ngliga saker, utan ren lättja eller likgiltighet inför den teknik man antingen valt eller blivit ombedd att använda sig av, bÃ¥de privat och i tjänst.
Jag kan så klart säga nej till att hjälpa, men har för länge sedan insett att jag är för snäll för det. Jag är trots allt intresserad av teknik, prylar och datorer, så ibland kan det vara skönt att pilla lite med det på arbetstid, för omväxlingens skull. Problemet är att det eskalerar, ju mer du hjälper folk, desto mer hjälp vill de ha. Det har nu nått en punkt när det kommer säljare och ber mig fixa deras telefon som inte går att ringa med, där det visar sig att de helt enkelt slagit en siffra fel i ett telefonnumret de försökt ringa.
Och detta är bara början. Jag kan hantera att folk vill ha hjälp med sina prylar, men jag förstår inte varför de är så ointresserade av att faktiskt lära sig något om den teknik de faktiskt har vant sig vid att använda. Jag nämnde här om dagen på Twitter att majoriteten av alla på min arbetsplats dubbelklickar på länkar när de surfar. Detta är människor som funnits på internet i minst 9 år, och inte någon gång under denna tiden har de insett att det inte behövs. De tror internet är som skrivbordet på sin dator.
Och på tal om skrivbord. Ni som besöker denna bloggen bör ha rätt så bra koll på datorer, och jag antar även att ert skrivbord är under kontroll, och nu pratar jag om skrivbordet på datorn. Det är det enklaste sättet att skilja en intresserad datoranvändare från en som helt enkelt skiter i det. Ett skrivbord fullt med genvägar, musikfiler, videofiler, ibland även program installerade direkt på skrivbordet, allt ett tydligt tecken på att de antingen inte vet bättre eller att de vet att det finns folk som mig de kan gå till så fort skiten träffar fläkten.
Man behöver inte installera om sin dator varje år för att den har blivit seg. Det handlar bara om att hålla ordning och reda. Det krävs inte universitetspoäng för att greppa fundamentala funktioner som är gemensamma i alla OS du idag hittar på konsumentdatorer. Den gamla motsvarigheten till denna röra är att slänga alla sina papper, t.ex. räkningar, telefonkatalog, framkallade bilder, reklam, bokföring, kvitton, gamla mjölkkartonger och tidningar, i en stor IKEA-kasse och sedan undra varför du inte hittar något eller varför du nu får påminnelser på obetalda räkningar.
Nej, folk som brukar datorer till vardags, antingen privat eller i tjänst, eller både ock, borde rimligtvis vara intresserade av att ha en ordning som gör att de själva vet var saker finns. De borde också vara intresserade av lära sig de mest självklara grunderna i hur man använder en dator, för deras egen skull. Får de problem av allvarligare art så hjälper jag så klart till mer än gärna, men det handlar nästan alltid om små struntsaker som e-mail som försvunnit (släppt i fel mapp), nätet funkar inte (glömt sätta i sladden), handsfreen funkar inte (ej parad med mobilen), trådlösa musen fungerar inte (glömt ladda) osv.
Det är samma sorts människor som gÃ¥r ut i t.ex. Aftonbladet och grÃ¥ter över deras saftiga mobilräkningar när de streamat Prison Break över roamad 3G i Ulan Bator (t.ex. här, här och här). Jag tycker lite synd om dem, men mest sitter jag och flinar och tänker ”rätt Ã¥t dig”. Det yttersta straffet för din likgiltighet inför tekniken du använder. Gör din läxa, vi har lärt oss göra läxor de första 15 Ã¥ren av vÃ¥rt liv. Gör man nÃ¥got man inte kan sÃ¥ kommer det bli fel.
Så du, vanliga användare, varför bryr du dig inte? Varför är du så ovillig att lära dig någonting om den teknik du använder? Nätet är fullt av manualer, guider, information och minst 100 andra som har haft exakt samma problem som dig. Ditt operativsystem är proppfullt med information om hur du använder din dator. Varför inte lägga alla dina bilder i datorns bilder-mapp? Kanske även sortera in dem i mappar döpta efter var bilderna är tagna? Den där popupen som sade att du var miljonär, klickade du på den för att den var fin och färgglad eller för att du trodde du faktiskt blivit miljonär? Eller klickade du bara på den i hopp om att den skulle försvinna?
Jag tycker det är dags att folk börjar ta lite eget ansvar. Och ett steg i det är nog i första hand att sluta hjälpa folk med småfel. Så länge de kommer springande med minsta lilla och jag hjälper, så lär de sig inget. Det spelar ingen roll om jag förklarar vad som är fel och hur det avhjälps, de har glömt inom 10 minuter ändå. Det enda de minns är att problemet löste sig snabbt när de kom till mig. Så jag antar att jag får sluta hjälpa folk. Det går lite emot mina principer, men man kanske skall börja svara dem med en motfråga; har du provat att göra något själv? Har du googlat på problemet? Har du kollat manualen? Ge det 10 minuter och återkom om du inte löst det.
Vad tycker du?



Pingback: Tweets that mention Är du en teknikidiot? | Jezper.se -- Topsy.com
Pingback: Mycket välskrivet och läsvärt för dig som antigen kan mycket om datorer och teknik eller inte kan nÃ¥t… jezper.se | I mitt huvud