Jag sitter här i soffan hemma och blir förbannad. Kollade just en video på YouTube, i 360-läget, i Firefox. Jag hinner ungefär halvvägs in i videon innan videon fryser (ljudet rullar vidare), CPU:n peakar, browsern låser sig.

Jag blir vansinnig över att det alltid är så här och bestämmer mig för att göra ett test.

Jag har nu testat Flash Player 10.1 samt Gaia (hw-decoding) i senaste Firefox, senaste Safari och senaste Chrome till OS X. Jag kör Snow Leopard av senaste version. Jag testade på mitt vanliga konto och även under ett helt nyskapat konto, för att utesluta att det är någon bakgrundsprocess i mitt eget konto som bråkar för mig. Jag testade med lite olika 360, 480 och 720-videor på Youtube.

Resultaten är lite olika beroende på vilken browser jag kör på och marginellt olika när jag kör mitt konto vs det nya kontot. Gemensamt har de allihop att de inte fixar Youtube video utan att hacka till eller frysa.

Om Adobe gnäller på att Apple inte vill släppa in Flash på iOS så bör de väl för bövelen se till att det fungerar på OS X först, så de åtminstone visar att de är villiga att göra det ordentligt.

Att inte få en sketen 360-film på YouTube att rulla mjukt på en Macbook med Intel Core 2 Duo 2,4GHz och 4GB Ram är ju bara för dåligt.

Nu fick jag skrivit av mig lite, nu kan jag återgå till vardagen.

Bloggen ConceivablyTech har rapporterat om att Motorolas svar på nya iPhone 4 kommer bli en telefon med en processor på 2 GHz. Utöver det så rapporteras om massa mäktig hårdvara i telefonen. Med risk för att få skäll för att man är en Apple fanboy så undrar jag mig om det verkligen är den rätta vägen.

Nya iPhone 4 kör samma processor som iPaden; en 1GHz A4-processor. Flaggskeppen inom Androidrörelsen rullar på en 1GHz Snapdragon-processor. Visst är det trevligt när det går fort. Men jag vill påstå att Motorola missar poängen lite. Du knäcker inte iPhone med hårdvara. Deras telefoner har aldrig varit de hårdvarumässigt bästa telefonerna, de har vunnit all mark med mjukvara. Android och iOS börjar närma sig varandra och anledningen (enligt mig) till Androids framgångar på senare tid har handlat mer om mjukvaran och tempot den förbättrats.

En viktig sak vad gäller hårdvaran är dock batteriet. Denna teknologi som trots förbättringar och optimeringar i grund och botten bygger på en uråldrig teknik. Batterier hänger in med i dagens utveckling av smart phones. Alla smart phones brottas mer eller mindre med samma problem; att telefonerna inte står sig mer än en eller två arbetsdagar på en full laddning.

Jag utgår ifrån att det finns stora pengar att tjäna på ny batteriteknologi och att det därför finns många stora företag som forskar inom detta. Men tills något händer på den fronten, så vet jag inte om Motorolas planer på en mobil med 2GHz är helt rätt. Dagens mobila processor-chip är strömsnåla, men helt enkelt inte snåla nog för dagens batteriteknologi. Det är heller inte med en dubbelt så snabb processor du slår iPhone på fingrarna.

Motorola borde istället fokusera all sin kraft på att få fram en så bra Android-telefon som möjligt, möjligen med egen variant av Android, där de på allvar försöker konkurrera med iOS. Att dubbla farten på processorn låter som ett effektivt sätt att få ännu sämre batteritid. Vi ser ju på t.ex. Desire, Nexus One (och förhoppningsvis iPhone 4) att 1GHz är mer än nog för dagens mobila OS. Jag ser därför ingen anledning till att man skulle behöva den dubbla kraften, speciellt när det med all säkerhet kommer belasta batteritiden.

Hade Motorola presenterat en telefon med dubbelt så bra/stort/effektivt batteri, då hade jag varit betydligt mer imponerad.

Jag har kört Tele2 Snackis 19 i tre år nu. Tills alldeles nyligen har det varit det billigaste abonnemanget för mig och jag har brytt mig väldigt lite om att byta operatör (också anledningen till att jag köpte en iTaliensk iPhone då Tele2 inte säljer iPhone).

Men i och med iPad-inköpet har jag börjat titta runt ordentligt, för att hitta billigaste lösningen. Det som slog mig var att mobilt bredband inte kan konkurrera med priserna på mobilabonnemang med fri data. Så nu har jag fixat ett abonnemang till min iPad som slår alla priset jag hittat. Tele2 har ett nytt abonnemang som heter Netto. Det kostar 19:- i månaden och du ringer och SMS:ar för 19 öre per minut. Kopplar man Tele2:s Mobilsurf Large till det så kostar det 129:- extra. Totalt 148:-. För det får du alltså ett abonnemang som ger dig upp till 10 mbit via Turbo 3G, och bör ge din iPad fart nog.

Nu har jag ju klippt till mitt simkort redan och kommer snart att starta ett nytt abonnemang som skall sitta i iPhonen. Sen byter jag plats på de numrena. Till den telefonen kör jag samma abonnemang och kopplar Mobilsurf Medium. Det kostar 69:- i månaden och ger dig 6 mbit och du får full fart i en 1 Gb, sedan sänker de farten. Jag vill ha lite data i iPhonen även om jag har en iPad, mest för att det händer att man behöver det. 1 Gb är inte mycket, men enligt statistik från senaste året så snittar jag ungefär 500 mb i månaden. Så det borde räcka.

Jag ringer väldigt lite och väljer därför att helt utelämna de kostnaderna här och sammanfattar istället totalkostnaden för mig för två abonnemang, ett till iPhonen och ett till iPaden.

iPad: 19+129=148:-

iPhone: 19+69=88:-

148+88=236:-

236:- för abonnemang och fri data för två iDevices får väl ändå anses helt ok?

Eventuellt Jessica Simpson i rollen som Samus Aran. Ja, vad säger man.

Nuff said

Edit:

Nya uppgifter gör gällande att Uwe Boll kallar det hela Bullshit. Är det sant så är det nog lika bra trots allt.

För ca. 9 månader sedan bestämde jag mig för att göra mig av med min Saab 9-3 -03. Den hade gått ca 17.000 mil och jag tyckte det var dags att byta innan den blir helt osäljbar. Samtidigt fick jag den briljanta idén att man borde ha en tvåsitsig cabriolet. Antingen nu innan man blir medelålders och får barn, eller så får man vänta tills man är gammal och barn är utflugna. Så jag slog till på en Mercedes SLK -05. Anledningen till att jag valde just denna bilen var att den hade plåttak, något jag kände var bättre med tanke på svenska förhållanden, där vintrarna ibland kan bli lite ruffiga. Inte visste jag då att vi skulle få den värsta vintern på gud vet hur många år. Men bilen tog sig igenom det galant, även om det är lite bökigt att hitta vinterdäck till dess ovanliga dimensioner.

Våren kikade fram, taket åkte ner så fort det var torrt. Sedan hände något. Jag fann mig själv sittandes på Blocket och leta bilar av i princip allehanda slag. Allt från minsta lilla fyrsitsiga miljöbil upp till Audi A8:or. Jag tog mig en funderare och kom fram till att jag saknade de praktiska möjligheterna med att ha en bil som rymmer mer än två personer och en kasse mat. Nu hann jag inte spela så mycket golf på hösten 2009, men de få gånger jag gjorde det så låg drivern t.ex. nästan böjd i bagaget på SLK:n.

I alla fall, jag bestämde mig för att mitt förhållande med min cab skulle vara ett kort sådant och att jag faktiskt skulle ta och byta bil. Så vad skulle jag ha? Jag gillar att köra bil, jag gillar bilar med kraft, men jag gillar också att eco-driva och få ner förbrukningen (har blivit en liten sport för mig till och från jobbet). Jag var redigt insnöad på en Opel Insignia OPC, 4-hjulsdriven med 325 hk, men skiftade kraftig och kunde 30 minuter senare sitta och titta på VW Polo Bluemotion som drar under halvlitern per mil.

En dag på Blocket sprang jag på en annons för en Golf R32 av 2006 års modell. En silverfärgad med fem dörrar. Fyrhjulsdriven V6:a på 3,2 liter och 250 hk. Bilen stod bara några minuter ifrån där jag jobbar och jag drog därför dit på en lunch för att titta på den. Jag borde ha känt mig själv bättre, men efter en provtur i denna bilen var jag helt fast. Det var redan done deal.

Tre dagar senare var alla papper fixade och jag lämnade en opraktisk men underbart skön cab på bilfirmans parkering och tog istället med mig en redigt pigg bil som lastar både folk, prylar och golfklubbor.

…och nu kanske man kan handla nÃ¥got pÃ¥ Ikea igen, nÃ¥got som man kan fÃ¥ hem.

Bilen då? Jovars, törstig, men jag kör såpass lite per år att det inte spelar så stor roll. Men som nämnt, jag ser eco-driving som en sport och får ändå ner förbrukningen till rimliga nivåer. Wtf, eco-driva när man köpt en bil med pulver i, tänker du. Jag trampar på rejält när det passar sig, men att kryssa motorväg med aktiv körning är bara onödigt. Som så mycket här i Sverige så är lagom alltid bäst.

Är du det minsta intresserad av bensinförbrukning och eco-driving sÃ¥ bör du ta och läsa mitt inlägg ”10 sätt att sänka din bensinförbrukning”.

I morgon den 10 juni skall Playstation 3 få sin uppgradering till 3D. Så klart krävs en av de 3D-TVs som börjat säljas (till förvånansvärt låga priser för en så ny teknik). Spel i 3D finns det redigt dåligt med just nu men Sony hoppas ha ute ca 20 spel innan jul.

Länge har jag frestats att prova, och idag slog jag till. Jag klippte ner mitt Tele2-simkort som suttit i min iPhone i nära två år för att stoppa in i min iPad. Men vi tar det hela från början.

Jag med en iPad 3G utan simkort och gode vännen Håkan med ett mikro-sim men ännu ingen iPad 3G  slog våra kloka huvuden ihop idag. Jag har varit lite anti att skaffa ännu ett abonnemang för att få fri data på min iPad när jag har det i min iPhone, speciellt när det varit såpass svårt att hitta riktig info på nätet om vilka operatörer och vilka simkort som fungerade. Det mesta fungerar säkert, men jag sökte bekräftelse. Jag vill helt enkelt inte skaffa ett abonnemang på minst 12 mån bidningstid för att sedan upptäcka att det inte fungerar.

Men Håkan kom förbi med sitt Telenor tvillingkort modell mikro-sim och vi petade in det i min iPad, lade in APN och vips så hoppade det igång. Telenors hastighet var kanske inget att skryta om, men så vet jag också med mig att min arbetsplats har dålig Telenor-täckning.

Anyway, för att återgå till det som frestat i början. Efter framgången med Telenor-simkortet, och en smula brist på tålamod, hamnade mitt Tele2-simkort nu äntligen under kniven (eller saxen snarare). Att klippa tog 2 minuter och det passade med en gång. Jag stoppade förväntansfullt in simkortet och knappade in Tele2:s APN (internet.tele2.se). Vipps, så var min iPad uppe på 3G-nätet och ett snabbt besök senare visar på ca 2 mbit ner hemifrån soffan.

Innan jag började klippa så satte jag vidarekoppling på min iPhone, så mitt telefonnummer kopplas till min jobbmobil. Det får funka tillsvidare. När iPhone 4 släpps, som jag har för avsikt att köpa, så kommer den endast hantera mikro-sim, då har jag faktiskt alternativet att flytta tillbaka simkortet till den telefonen. Jag utgår ifrån att jag skaffar en iPhone från t.ex. Italien (olåst).

Sen får vi lösa det lite eftersom. VI får se vad som är mest attraktivt när nya luren är ute.

Det var inte längesedan jag köpte mig en Sony Legria HF200 för att spela in material till mitt videobloggande när jag är ute och reser som DJ. Utöver den så äger jag bara en gammal Canon Ixus 75 och den risigaste mobilkameran på denna sidan 2000-talet; den i iPhone 3G.

Min fästmö köpte för ett år sedan en Canon EOS 400D och den har jag i perioder lånat friskt för att ta lite sköna bilder. Men jag har alltid, trots min Legria, avundats de som kunnat använda sina systemkameror till att filma. När väl budgeten tillät så började jag titta mig omkring efter kameror. Jag insåg snabbt att jag är en sucker för slow motion i alla dess former, därför ville jag ha en kamera som kunde filma HD med åtminstone någon form av just slow motion.

Tyvärr är denna funktion mycket ovanlig och jag fick istället leta efter kameromr som kan filma i en frame rate hög nog att jag kan manipulera mig till mjuk slow motion. Mina ögon föll på en Canon EOS 7D, men jag tittade snabbt bort efter att ha satt kaffet i halsen när jag såg vad den kostade. Då blev jag via twitter uppmärksammad på att samma filmfunktion som finns i 7D också finns i den nya 550D. Och bäst av allt, den kan filma i 50/60p per sek. Det ger mig möjligheten att halvera videofarten utan att det blir hackigt.

Så jag slog till på en EOS 550D med kit-objektivet 18-75 (tror jag), men passade även på att köpa mig ett riktigt plastigt 50 mm-objektiv. Bländaren på den går till 1,8, vilket gör att du kan få riktigt sköna bilder med det korta skärpedjupet. Plastig och oväntat billig, men det spelar ingen roll, det är bara bildkvalitet som räknas, och jag måste säga, det blir ohyggligt sköna bilder med det objektivet. Det har nästan suttit på sedan jag köpte den.

Jag lovar att återkomma med både bilder och video allt eftersom jag leker med den.