Att ge någon en radiostyrd bil i ung ålder garanterar något fuktigt i blicken för resten av deras liv. Har man väl gett sig in på RC-världens bana så är man för alltid fast, oavsett ålder.
I Götene, denna lilla ort i Skaratrakten, blev jag medlem i lokala förbundet MHF. Som ung hade jag ännu inte gjort min dryckesdebut, så det handlade inte särskilt mycket om ett ställningstagande mot alkohol. Nej, MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund hade en gång i veckan tillgång till ortens stora idrottshall, där man fick nyttja deras radiostyrda bilar. Det rullades ut filtmattor och det mekades med gamla, nya, trasiga och hela radiobilar. Det var offroadbilar och banbilar, tiotals accar som ständigt låg på laddning, aldrig snabbt laddade nog.
Jag minns doften av den lite apelsinaktiga vätskan man skulle pensla på skumgummidäcken för bästa grepp på nålfiltsmattan som vi tävlade på. Gnabb uppstod för jämnan då det aldrig fanns tillräckligt med bilar till de som var på plats, och man spenderade den mesta tiden med att vänta på sin tur (och ett fulladdat batteri). Till slut tröttnade jag på det och bestämde mig för att spara ihop till en egen bil. Under sex månaders tid krattade jag löv, tömde diskmaskiner, städade, pantade burkar och lade undan så mycket av min veckopeng jag bara kunde.
Till slut hade jag pengarna att köpa bilen jag så gärna ville ha, en eldriven Kyosho Ford Cosworth RS 1:10 för 2.495:-, om jag minns rätt. På denna tiden var RTR (Ready To Race, dvs. allt klart, bara ladda och stoppa i batterier) mycket ovanligt, det mesta kom som byggsats, så även min. Med kvalitetskänslan och tålamodet bara en 13-åring har, skruvade jag ihop min bil. Jag vill minnas att jag i min iver att bli färdig tog en och annan genväg i bygget. På något sätt lyckades jag t.ex. inte få fyrhjulsdrift på bilen, något jag vid ett senare tillfälle var tvungen att skruva isär hela bilen för att fixa. Men det gjorde ingenting, jag hade min första radiostyrda bil.
I orten intill, Lidköping, fanns en man vid namn Günther, ägare av butiken jag hade köpt bilen ifrån. Günther och hans söner (om jag minns rätt), ordnade med jämna mellanrum R/C-tävlingar. Tyvärr var fortfarande något i bygget av min bil felaktigt, för jag lyckades aldrig köra färdigt ett helt lopp, batteriet tog slut löjligt fort. Men jag struntade i det, jag var så nöjd över min bil.
Sen blir man äldre. Övre tonåren och skolan kräver mer, man går på fester, hänger med polare och upptäcker flickor. R/C-intresset svalnade. Först tidigt år 2000 vaknade intresset igen. Med mitt första riktiga jobb gick jag av en slump förbi en större R/C-butik i Stockholm där det stod en metanoldriven Kyosho Inferno MP-5 1:8 i skyltfönstret. Infernon var alltid den där bilen man som liten ville ha, men den var mer inriktade på professionell R/C-racing och kostade därefter. Nytt jobb, inga lån och inga större utgifter fick mig att gå in och impulsköpa bilen. Som jag sade, har man en gång börjat med R/C, så går det inte att titta på dem utan att känna suget att köra.
Under åren som gått har jag även hunnit avverka en radiostyrd helikopter. Under tvivelaktiga förhållanden tyckte jag och vänner att det var en utmärkt idé att flyga den, på fyllan, i mitt kök. Det gick ungefär så bra som du kan föreställa dig. Jag lade helikopterplanerna på hyllan, och har sedan dess även skaffat ett litet radiostyrt flygplan. Jag är ingen luftakrobat av rang och den behöver just nu lite service.
Men suget efter en bil kvarstÃ¥r. Tyvärr känner man sig sÃ¥ fÃ¥nig över att sukta efter den sortens leksaker. Det passar liksom inte vuxna, tänker jag. Men sÃ¥ inser jag att de flesta som sysslar med lite mer avancerad R/C faktiskt är vuxna, i bland väldigt vuxna. Inte sällan ser jag (ok, oftast män) pÃ¥ 50+ stÃ¥ och ratta bilar, bÃ¥tar, flyg och helikoptrar. Ju äldre man blir, desto större prylar vill man ha och suget finns som sagt där. Mina ögon ligger just nu pÃ¥ nÃ¥got i storleken 1:5, t.ex en Baja eller liknande. Det är mycket pengar, men suget gÃ¥r inte över. Nu fick jag dessutom skriva av mig lite, det hjälper ocksÃ¥. Vi fÃ¥r se vad det blir…
Har jag lite läsare som också är R/C-intresserade tro? Hör av er i kommentarerna om vad ni kör/flyger.
Loading ...
No related posts.
